ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

fredag 15 november 2013

Dikt och verklighet.

Granen står så grön och grann i skogen, jag är mattens hund och henne trogen lalalalala lalalalala lalalalalalalala!
Min blogg har ju blivit värsta melodikrysset med poesi mitt i. Ni har väl inte missat den proffsiga limericken bland kommentarerna igår. 
Jag kan bli tungsint av den poetiska ådran av och till...
...då piggar det upp att skoja med en skogspinne.

Ibland när man reciterar limerickar knöglar tungan ihop sig, har ni märkt det?
Där går Arlo och letar inspiration, viskar ni hänsynsfull till varandra nu. 
Oh you, my stick
I´d rather have you than a tick
anyday
I´ll carry you away
through thin and thick!
Så bra kan det bli när när den poetiska musan slår till. Sen får man vila.
På kvällen var det fredag, då ska man vara i Kungsör och socialisera sig.
Nässla...
...Happy...
...Eddie- och Allvin-matten...
...och Nässla i repris. Alla var där och många fler.
Ibland kan man vara ensam mitt i mängden.
Nu kan ni ju tro att jag bara låg och degade i Kungsör. 
Men jag gick rally och freestylade och åt karré och morötter mest hela tiden. Fast det syns inte.
Det bästa med träningskvällar är att matten blir på ett sprudlande humör bland alla lustiga kompisar. Hon har saknat dom, säger hon. Så passande att hon har mig nu då och får umgås med dom igen.

Ni som har tröttnat på bio kan gå och lägga er nu. Men ni andra kan kolla på när jag tjuvstartade, för jag var så märkvärdigt ivrig att leta efter en pinne idag.

Sen blir det långfilm när jag inte fuskade i starten utan glänser som värsta proffset.

8 kommentarer:

  1. Vi är så glada att ha er med oss också, o du är så övergullig lille plutt <3
    Dessutom är du ju duktig redan nu så jag vet inte vart det ska sluta men lyckos oss som får vara med o följa din resa framöver!

    SvaraRadera
  2. Du är inte bara värsta proffset - i både pinnsök och limerickande - utan även så in i norden söt. Speciellt när du visar upp knöglartunga och den sista bilden (precis före filmsnuttarna).

    SvaraRadera
  3. Absolut! Knögeltunga ska vara de verkligt sprudlande poeternas signum (vill jag minnas att jag läst någonstans). Särskilt om de är tvåspråkiga (eller mer). Jag fick slå upp "tick" och fick det till fästing. Och wow! vilken sann naturdikt det sen blev.
    Nospussar / ej hundägare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag tänkte ut att det finns inte så väldigt många dikter om fästingar, så jag slog till på en sån. Fast på engelska så blev det tuffare på nåt sätt. // Arlo

      Radera
  4. Det är verkligen alldeles väldigt synnerligen passande att din matte har dig!
    Och väldigt kul att vi får "låna" dig lite så här via bloggen :)
    PUSS på dig gosing!

    SvaraRadera
  5. Ja, verkligen tur att matte har dig och, som sagt var, tur för oss som får så goa skratt :))

    Nospussar från mig oxå
    BELLS

    SvaraRadera
  6. Jo, skapande konstnärliga verksamheten tär på krafterna. Tur att du är så mentalt stark, så att du orkar med att skapa både fysiskt och själsligt. :)
    Det är minsann väldigt passande för matten att ha dig nu. Och tänk bara, så passande det är för dig att ha henne! :)
    /Kasper

    SvaraRadera
  7. Fattar inte hur du kan hitta dom där pinnarna som matten slarvat bort! Tacka vet jag mina pinnar som ligger i hundkojan! Dom får inte min husse slarva bort. Fast några dikter om pinnarna lär det nog inte bli här. Jag får vara glad åt att dom ligger under tak... Kramis!

    SvaraRadera