ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

tisdag 28 april 2015

Jobbat och umgåtts.

Men...vad är det där för en liten skumtomte bredvid Arlo, undrar ni nu nyfikna.

Då ska jag berätta att hon heter Vilma och poppade upp i skogen idag. Om man klämde på henne pep hon. Roligaste korsningen mellan pipis och kompis nånsin.

Sen styrslade jag upp mig...drog på mig jobbarvästen...

...och letade reda på och sprang till matten med varjehanda prylar hon slarvat bort här och där. Det kallas uppletande och är ini norden kul.

Fast skojigast av allt var när jag fick spåra igen. Så här var spåret på ett ungefär. Bara att tuffa på.

Plockepinn gånger sju. Det blir tie gånger hackkorv det. En skiva för varje kortpinne och tre för långpinnen.

Fast vet ni...egentligen hade jag lekdejt med en kompis idag, men strax innan vi skulle gå dit sa kompismatten att hon trodde hon höll på och födde barn just då, så det blev inget av med den dejten. Så det kan bli.

måndag 27 april 2015

Cogito, ergo sum.

Jag har funderat på det här med mossa...

...det kan väl inte smitta...

...hoppas jag.

Nog för att mossa är jordens bästa påhitt...

...men man vill ju inte växa fast och bli grön...

...så då slet jag mig loss och kollade på några pråliga fjäderfän...

...sen ringde jag på precis i maten hos Loke, så då sprutade det kulor ur hans mun när han öppnade för mig.

Klart jag hänger med på dikesdoppspromenad, svarade han. Så då gjorde vi det. Vilket bus och vilka plask och vilka vilda jakter över stock och sten det blev.

Inga kan vända opponer på Julita som vi grabbar gör när vi träffas.

Tillbaka sen, i Lokes trädgård...

...serverades det bad med dopp.

Jag ville inte klaga högt, men det är otroligt vilket lortigt vatten dom har hemma hos Loke. Så det blev dessutom slang med schampo efter att jag traskat hem längs snustorra grusvägen. Men det var det värt.

Och så har jag sett en ödla.

PS Rubriken är på latin och betyder Jag tänker, alltså är jag.
Så det så.

söndag 26 april 2015

Olika grejer.

Den här Bollen, det är ingen vanlig boll. För den fick jag förra sommaren, när jag var ett år. Då perforerade jag den omedelbums. För så ska man göra med bollar.

Men Bollen gav inte upp, för om det är varmt blir den full och om det är kallt blir den platt. Trolleriboll. Älsklingsboll.

En dag kollade jag på skogen som låg på tvären och såg dyster ut....

...jag gillar uppstående skog bäst.

Vad är det här? En stol?

Törs man testa den månntro?

Jo, jag plattskallade den snabbt som blixten....

...och klistrade fast hakan i värsta kådan.

Det var inte mitt smartaste påhitt nånsin. Men jag kom loss utan att någon såg min tabbe.

Förresten, har jag berättat....

...att igår var min lyckodag, för på  morgonen busade jag med Valle och på kvällen...

...var jag hemma hos Loke i femonhalv timmar. Fatta...femonhalv timmars bus med kompisen. Sen åkte jag hem och sov i tusen år.

fredag 24 april 2015

Artist och äventyrare.

Igår...då gjorde jag värsta bästa grejen. Jo, för jag åkte till ett bibliotek och gjorde succé. Som en författare eller så.

Matten och jag hade komponerat en komihåglista.

Sen hade matten gjort en lista på vad hon skulle prata med publiken om, om hon skulle få hjärnsläpp eller så.

Innan vi for till bibblan mediterade jag en stund. Samlade mig och så.

Nu är det så sorgligt så det finns inte ett endaste litet fjuttfoto från vårt föredrag...

...så kan det bli. Men jag står inte handfallen för det, jag visar väl andra bilder i stället.

Jo, först skulle jag pinka av mig i Skogsängen. Det var spännande värre. Det luktade stadshundar på varje fläck. Matten blev alldeles matt.

Sen klättrade vi uppför en trappa, och huxflux var vi på bibblan. Vi hade hundra kilo bagage, så hussen var med och bar det. Sen gick vi ut på en terrass med bänkar. Där satt publiken. Då hälsade jag på alla.

Jag hade serverats en skål stadsvatten när jag dök upp, och när jag hälsar på folk gör jag det i grenen på dom. Så då såg det ut som om publiken hade pinkat på sig när jag hälsat klart. Hehehehehe......hundhumor....

Sen pratade matten i en hel timme och jag visade allt hon ville. Allt hon skrivit frågetecken efter på listan...det fixade jag. För det var så ini baljan kul att vara artist. Vi gick rallyskyltar, visade klicker (mums), visade fjärren, spårpinnar  (klöven var hemma), specialsök med nergrävd telukt (då  käkade jag lite kattbajs i farten), pipsignal för närsök med nergrävd minidummy. Så visade jag hur jag leker med snörbollen. Och sist dansade vi vår freestyle med trumman två gånger. Då fick vi applåder och en bukett rosor och matten fick fika.

Sen hämtade hussen oss, och hemma sov jag hela eftermiddan. Man blir trött av att showa i en timme. Men matten säger att jag var som värsta proffset, hon är stolt som en tupp över mig, så det är ju bra.

Dom här bilderna ni ser , dom är från idag, när vi lekte äventyrare och gick på nya stigar i outforskade skogar. Sen kom vi fram här. Jordens finaste kohage utan kor. Där finns en kobro.

När jag gick över kobron tänkte jag på vilket plask det skulle bli om en ko snubblade på juvret och  druttade i.

Hagen är stor som en hel värld.

Marken är strösslad med yttepytte gullvivor. Fast det syns inte här.


Efter det gick vi genom en kohage till och rakt in i skogen igen och så vidare där rakt fram, och lite i kringelikrokar så kom vi hem nöjda med vår upptäcktsfärd.

Nu blir det filmtajm.


Här testar jag hur man gör lydnadsettans apportering. Det var plättlätt. Man ska inte ens kuta iväg.

Så skulle jag se om jag kunde Konen. Det måste man kunna nu i mästarklassen i rally. Så då kunde jag det ganska bra.

Det viktigaste man lär sig är att följa matten tätt bredvid. Det tycker jag är trist. Men så skärpte jag mig lite och då gick det bra.
Nästa gång råkade mattens fot fastna i tomteluvan...då blev det tivoli och skrattfest i stället.

tisdag 21 april 2015

Grävjobb och dopp.

Först bands jag fast....sen fick jag ett finfint märgben.

När jag gnagt ett tag blev jag befriad. Då gick jag målmedvetet med benet....

...till nyfrästa landet.

...och grävde ett djupt och bra hål...

...placerade benet däri...

...puttade noga tillbaka jorden ...

...och plattade till. Så gör jag alltid med mina ben, därav fastkedjandet. För dom tycker att det är slöseri med pengar att köpa ben som jag gräver ner när dom är fulla med gott i.

I morse tog jag ut Apan och planerade att gräva ner honom också, men så ångrade jag mig och la honom här i stället. Ovan jord. Sen åkte jag till Västerås. Det var trist, så...
....då fixade jag en playdate med Loke på kvällen.
Loke hade fyllt sin badtunna...
...för han vet att jag måste doppas...
... i grytan titt som tätt...
...när vi busar hejvilt.
Tvåmanstunna.
När jag ville magplaska stod Loke på torra land och retades....
...med bästa dragsnöret.
Så då kunde jag förstås inte stå emot...
....utan kastade mig upp...
...och drog för kung och fosterland.

Sen vandrade matten och  jag hem i ljumma vårkvällen. Som om jag inte redan var blöt nog kom slang och schampo fram bara för att jag rullat mig lite i rabatterna mellan doppen.
Sen föll jag i koma.