ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

onsdag 31 augusti 2016

Dansen, Hjortfot, Loke, Tekla och jag.

I söndags...då var jag i Kungsör. Och hängde på läktaren med min assistent. Jo, för jag hade en sån när matten var upptagen med andra grejer. Min assistent , Erica Strixmatte, såg till att jag hade det bra och hjälpte till med allt möjligt. Värsta bästa lyxen.

Mycket tid gick åt till att studera konkurrenterna....för hela långa dan var det freestyletävling. Jordens tjo och tjim och dans och skutt var det. Musik av alla de sorter i högtalarna och mattar och hundar vart man såg. 

Så blev det dags för mig och matten att äntra scenen. Då fick jag rått kött och köttbulle och kokt kött precis innan så jag skulle tänka mest på allt godis och minst på publik och domare och sånt. Gilla!


Så här blev det... vi kom i otakt när jag sprang runt trumman för tidigt, vi snurrade runt käppen ett varv för mycket och så fick jag tokryck på slutet och bet matten i tårna i stället för att följa programmet och så skuttade jag till trumman och gjorde plattskalle och sånt på egen hand.
Men annars var vi bra.
Så då bestämde domarna att vi skulle få flytta upp till högsta klassen, trean, för vi dansade så ini norden bra. Då blev vi så här glada och spralliga.
Så tokglad var matten så hon köpte en tårta på hemvägen och så satt hon där och sög i sig domarberöm och tårta samtidigt. Och jag fick snaska ben.
På tal om ben. I morse spårade jag upp den här rackarn i snårskogen. Det var min sista Hjortfot. Som numer är begravd med sina kompisar.

Nu ska jag berätta vad Loke och jag upptäckte på vår tretimmarspromenad i kväll:
Tekla, tretton ynka veckor minsann.
Tekla bor långt in i skogen och tur är väl det, för hon hade hur mycket som helst att berätta, högljutt.
Fast jag sa åt henne gång på gång, att jag inte ville vara lekfarbror hela tiden så ville hon bara vara med mig.
Det blir nog bra med Tekla, när  hon växt till sig. Vi får vänta ut henne, Loke och jag.

Sen kom det en älg och kollade på oss. Hon var inte blyg precis. Jag och Loke fick miljoner beröm för att vi sprang till mattarna då. Som belöning fick vi koppel på...i flera meter...duh!

2 kommentarer:

  1. Tekla ser ut som en svart variant av mig, tycker jag. Kanske låter så också, hehehe.
    Så bra Arlo, att du tog över lite där i dansen, för annars kanske du och matten inte flyttats upp! Så tror i alla fall jag. :)
    Kasper

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att både du och matten har blivit ena riktiga snitsare på att dansa. Det var väl bra att domarna tyckte likadant. Då är det nog så också... Kramis!

    SvaraRadera