En yngling måste förkovras (förkorvas ?) i allt möjligt så han kan bli vuxen nån gång. Så idag skulle vi ge mig en ny förkovrande upplevelse, sa matten lite lagom spännande.
 |
| Vi lämnade huset och gick rakt in i skogen där ingen går. Det är en yttepyttesmal trampstig genom den, fast det måste man ha förstoringsglas för att se. Där in går den. Ser ni? Så då pulsade vi i tjuge minuter och såg bara ett vildsvin långt borta och inget annat än snö och gran. |
 |
| Huxflux var vi på Stora Vägen. Så då gick vi ända till Eskilstuna. |
 |
| Va? Ridcenter? utbrast jag. Ska jag RIDA? Äntligen, suckade jag överlycklig, för jag älskar ju Tindur och Teitur därhemma. |
 |
| Fast sen blev det nervöst. För tävling...det vet jag inte om jag var beredd eller färdig för precis. Rallytävling, freestyletävling, spårtävling och sånt, så klart jag fixar...men ryttartävling... |
 |
| Att det var på riktigt, syntes omedelbums vi styrde in. För där reds det. |
 |
| När vi kom fram sa jag å det bestämdaste att jag inte tänkte tävla, så det så. Så då slapp jag. Och slappnade av och kollade på hästfrisyrer och sånt. |
 |
| Vet ni hur många storlekar och färger det finns på hästar? Många. |
 |
| Människorna kom i olika storlekar också. Dom där korta gillade jag massor. Och en gillade mig. |
 |
| Nästan alla människor luktade hund. Och en luktade Valle-valpkull. Fast den var kvar hemma. |
 |
| I stallet satt två-tre tjejer och löpte, så dom fick jag inte hälsa på. Fast jag talade om att jag varit där. Om dom skulle vara intresserade när dom släpps ut igen. |
 |
| Tävlingen då, undrar ni nu otåligt. Jorå, det var häst-agility fast utan tunnlar. Frust och galopp och applåder och prisrosetter. |
 |
| Fast mest ville jag snosa efter tjejerna och katterna. |
 |
| När alla skuttat färdigt gick vi tillbaka till Katrineholm. Det var tur att vi hittade, för man kunde inte läsa skylten. |
 |
| I stället för att traska på yttepyttestigen igen gick vi här. |
 |
| När jag blev lössläppt kastade jag omkull mig och tog en tankepaus. |
 |
| Kände jag mig förkovrad eller inte. Det var frågan jag brottades med. |
 |
| Hmmmm.... |
 |
| ....jo, jag lärde mig att det finns miljoner hästar.... |
 |
| ....att barn är kul typer.... |
.jpg) |
| ...att osynliga tjejer kan lukta så gott.... |
 |
| ...och att hästar måste ha ledhjälp när dom kör agility. Det är därför dom inte har tunnlar. |
 |
| Japp. Ännu några vuxenpoäng rikare travade jag sista biten hem till lunchen. |
Vi känner oss också förkovrade nu. Efter att ha läst dagens blogg. Hästar och stigar som absolut inte syns. Och spänningen att du skulle ryttartävla, men inte sen då och det förstår vi, för hästar är lite läskiga.
SvaraRaderaKul med häst-agility fast utan tunnlar, då.
Matte tycker att den första "tankepausbilden" var häftig.
Over and out//Pingu
Wow for en tur du hadde i dag!
SvaraRaderaTänk om du hade fått vara med och leda en häst i agilityn! Det hade varit riktigt häftigt. Nu när du sett hur man gör är det väl bara en tidsfråga tills du får en egen häst av matten så du kan tävla på riktigt - för inte var du väl MER intresserad av tjejerna i stallet? Det hade förmodligen jag varit. Men vilken lång väg ni måste ta på obefintliga stigar och rena motorvägar. Inte undra på att du behövde dundera en stund på hemvägen... Kramis!
SvaraRaderaDom där pausbilderna gillar jag skarpt! Fast prommisen verkar väldigt lång, säger min klenmatte.
SvaraRaderaHäftigt i alla fall, att du fick titta på ryttartävling. Fast du är bättre, för du klarar tunnlar också.
Men du - det där med flätad svans - nej, tur vi är hundar!!
Kasper
Att förkorvas låter gott. Betydligt godare än att förkovras. Fy så kallt med så mycket snö i lurvpälsen.
SvaraRaderaGo kväll!
Du är ständigt på väg mot nya äventyr. Tur att du slapp ridtävlingen, tycker jag. Min Matte säger oxå att det var en Väldans lååång promenad ;)
SvaraRaderaBella