Allt om min danskarriär .... so far.

Nu kommer det att gå undan...så håll i svans och öron för nu bär det iväg i min berättelse om dans och sånt kul.

När jag tränade lite i sommarhettan såg det ut så här. Memorera det nu, för det är ganska nära hur det ska se ut på dansgolvet.

Nästa gång jag tänkte öva några steg kom tv och ville spela in och snacka lite med mig.

Då måste alla vi hundar dansa två gånger var för kameran, och så hade jag redan dansat två gånger innan dom kom till hallen.

Så då blev jag lite trött på det. Sen kunde man se oss svänga våra lurviga på tv. Här. Fast man vet inte exakt när det är vi hundar, ibland är det sport och så.

Då blev vi poppis och skulle vara med i tidningen också. Så då var vi det.

Sen var det huxflux söndag och Kungsör invaderades av dansanta och såna som ville heja på oss hundar. 

Palmer och annat exotiskt dök också upp.

Några som dök upp, bara så där plopp, var Zelda och Nemi och deras matte för dom är riktiga dansöser.

Värsta bästa dansfröken var som en spindel i nätet hela dan och så hann hon dansa med både Eddie och Allvin också. Hon är överjordiskt bra på sånt.

Jaha, så skulle jag äntra tiljorna då. Så då var jag ganska bra först men sen blev jag tankspridd när jag vände mig om och fick se domarna. Jag kom på att man ska väl hälsa på dom. Så då gjorde jag det i stället för att gå slalom med matten. Och så skärpte jag mig lite på sluttampen.

Två domare kollar på en när man struttar omkring. Så här skrev den ena....

h

...och så här tyckte den andra. Och hade jag bara inte varit så artig och morsat på dom  så hade domarna flyttat upp mig. För då ska man få minst 7.5 p i snitt i alla tre kategorierna. Så det var ju nära. På min fjortonmånadersdag.

Huvudsaken är att matten blev så ini baljan glad och nöjd och förtjust och sprudlande när hon fick se protokollpappren så hon hjular runt än.
Själv var jag ganska så mör efter 10 timmar i suset och duset i Kungsör, så jag åkte hem och sov hela natten.