Hönor med flax och utan.

Nu vill jag se nåt nytt, krävde jag med bestämdaste stämman i morse. 

Så då fick jag det.

För här hade jag aldrig i livet gått förr.

Och inte hade jag sett det här hägnet, där värsta största höken kom uppflaxandes...

...för den hade hälsat på tusen hönor som kacklade omkring. Så jag ville kolla nära på dom, då gjorde det ondaste nånsin på mina ben. Så jag skrek och skällde för jag hade gått in i värsta starkaste strömtråden i höga gräset. Dumma höns!

Det onda gick över på en gång, så då blev jag glad igen. Efter hundra timmar kom vi förbi det här rucklet. Huxflux kände jag igen mig. Här går jag ofta.

Så skulle matten glo i fånen för att kolla hur våra kompisar tävlade på rally-SM.

Då blev jag uttråkad.

Hur kul är fånen på en skala när man är på äventyr?

Jag fick roa mig bäst jag kunde, så då spelade jag på läppen.

Då skärpte matten sig och traskade med mig hemåt över höstens sista stubbåker.

Se där, där låg minsann en höna utan flax. Och huvud och sånt.

Efter den sorgliga hönan blev det tivoli när Albin dök upp i en krök.

Vi hade inte setts på hela sommaren...

...så det var hög tid nu.

Nå, blev du glad när du fick se nya ställen, undrade matten nyfiket. Ja, det blev jag, svarade jag och tog mig en svängom.

I morgon ska jag träffa spöken.

Huru man kan bete sig i skog och mark.

Nu var det allt ini baljan länge sen jag tog med er in i min skog...

...precis bakom mitt hus.

Jamen...rappa på lite då, ni lunkar ju som hösäckar. In i skogen ska man traska piggt och glatt ...

...och med upptäckarlustan påkopplad.

Så där ja.

Sen får man kosta på sig en rast i mossan.

Lite yoga på det....

...och en meditationsstund.

Så får man nya friska krafter huxflux.

Men man måste sjunka ner och njuta titt som tätt...

...och spana hit och dit.

Är ni med? Nu lämnar vi skogen en stund...

...och kollar in nyplöjda fälten i stället.

Matten vill helst att jag inte susar omkring på dom....

...så då gör jag inte det.

När vi sneddar in i skogen igen...

...kan man passa på och blåbärsrulla.

Och just när vi kommer hem igen, nästan,...

...stötte vi på malligaste svampen nånsin.
SLUT.

Min bästa dag på hundra år.

Kolla vilken parkering...visst ser den ini nordens kul ut? Den är nånstans som heter Hallstahammar eller så. För dit åkte vi idag, värsta bästa spårgänget. 

För nu skulle jag äntligen få ta med domaren ut i skogen och visa att jag är superbra på viltspår,

Så då gjorde jag det. Här får jag min ärvda för stora sele på och sekunden efteråt hittade jag spåret plättlätt och sen var det ju bara att följa det. 

Det var 600 meter kringelikrokar i alla sorters terräng må ni tro. Ibland var det vinklar och en gång hade klöven ångrat sig och gått tillbaka och sen irrat ut i en vinkel. Där fick jag allt jobba en stund, men sen kom jag på lösningen. För jag är så ini baljan smart. På slutet tog domaren upp en pickadoll och sköt ett skott, bara så där...

...jaja, om det roade henne så, men jag ville tuffa på mot rådjursfoten, för den dinglade i en pyttegran  i en åkerkant. Så det var ju rena julafton att visa domaren den. Då hade jag hållt på i 15 minuter, fast man får hålla på i 45 och ändå vinna pris.

Hurra...

...hurra...

...HURRA!

För det hette öppet spår som jag gick idag....

...och då fick jag ett förstapris.

Då kom Cille...

...och påminde om att hon minsann hade gått ett anlagsprov också...

...och faktiskt också hittat en rådjursfot.

Hit med den, din tjuv!

Min...bara min...

...jo, Cille var också smart och bra idag.

Men hallå! Där är ju norska Sascha. Som var hos mig i somras och busade.

Gissa vad hon gjorde idag då...

...jo, Sascha blev minsann viltspårschampion idag.

Det tänker jag också bli snart.

Lika bra som tant Sascha ska jag bli.

Onkel Qalle var där, minsann!

Bara för att han bor med tant Sascha i Norge...

...så tycker han att hon ska hålla sig till honom och inte mig.

Sen fikade alla och så blev det kramkalas. Och så fick Cille och jag en säck norska hjortfötter att träna vidare på så vi också blir champions.

Sist tog alla sina pruttokoll och läste och njöt och så åkte vi hem och då somnade jag. Sen käkade jag frukost klockan tre.