För nu har Julita fått en liten regnskvätt och då dök tempen till mysväderlek. Så man kan va i skogen utan att förgås. |
Häng med, så får du se, sa hon kryptiskt, Så cyklade vi tvåhundra meter. Det var kort men ini baljan kul. Det har inte precis cyklats i överflöd under tropiksäsongen. |
Värsta bästa överraskningen. I skogen låg ett pinnspår, bara till mig. |
Det duggade pyttelite regn på oss, och matten halkade på alla rötter i sina gummistövlar, som hon aldrig trott hon skulle få anledning att plocka fram ur garderoben igen. |
Jag varken snavade eller halkade, utan jag tuffade fram som ett tåg över stock och sten... |
...och lekte plockepinn så det stod härliga till. |
Småpinnarna bytte jag mot två pastafjärilar per styck ... |
...och långpinnen var värderad till köttfärsklutten. Ini nordens dyrbar den. |
Efter kalaset kollade jag lite efter bävrarna. Men dom var på simutflykt. Eller nåt. Det kan dom ju behöva efter att ha fällt granuslingen. |
Så där. Nu har ni koll. Om Julita får Julitaväder igen så kommer jag att höra av mig titt som tätt. Så ni slipper undra så mycket. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar