Igår, efter långstyrningen i Julitaskogen, lastade vi in oss allihop och for till stan. Där åkte jag in och ut ur bilen på de mest underliga ställen. Men till slut... |
...hoppade jag ur här. Man kan inte missa på lukten var man är. Finns inte en chans att jag vill gå och pinka eller så... |
I morse var det första april. Då var Julita vitt igen. Omväxling förnöjer en grabb som jag.
Men efter promenaden var det bara snö längst bort i skuggan. Så då tog jag mig en tupplur och lekte sommar. |
Förresten, det blommar lila och gult. Värsta påskfärgerna...för sent ju. |
Nä, nu drar vi till hästhagen och går pinnspår, sa jag på kvällskvisten. Så då gjorde vi det. |
Innan jag går och knyter mig ska jag bara visa att jag kom på att jag kan krypa utan snö på magen. Så det var ju en bra upptäckt, om det går mot varmare tider.
Jag tycker att det var en strålande idé att köpa en cheeseburgare till om man nu glömt att filma dig! Du hade säkert offrat dig och ätit upp den med. Förstår inte riktigt varför man skulle ha snö på magen för att krypa? Man kanske behöver det i Julita... Kramis!
SvaraRaderaÅh Arlo, jag vill absolut se dig äta cheeseburgare. Det är klart ni måste åka tillbaka.
SvaraRaderaCheeseburgare låter som det smakar, säger Hjo-Hjo här bredvid. Morsning och ett vift på svansen från Hjo!
SvaraRaderaFör det första tycker jag att du ska lära din matte att också krypa, man vet aldrig när det kan behövas. För det andra så ska du absolut begära en ny cheeseburgare, och filmning. Dina bloggkompisar riktigt kräver det ju! Vi vill se!!!
SvaraRaderaKasper