Kåmback

Men...vem är det där, utropar ni nu förvånat. Han påminner om nån vi inte sett på länge länge, mumlar ni med varandra.

Jo, ni har rätt, svarar jag då. Det är er egen Arlo som haft en tråkig och jobbig tid med matten i vinter. Så här depp har det varit för oss alla.

Men det ska bli kåmback, har vi planerat. Så då gör vi det nu.

Bästa kåmbacken måste väl vara när jag berättar om igår. När jag väntade i hundra år på...

...att jordens bästa Loke skulle dyka upp hos mig.

När han gjorde det...

...lubbade han omedelbums och snodde norske tuppen...

...så då blev det grabbus från ruta ett...

Om man plötsligt måste pinka mitt i buset...

...och råkar släppa norske tuppen ett ögonblick...

...så kan man ge sig den på att det blir så här...

Men det jämnar alltid ut sig, kompisar emellan.



...NA-NA-NA-NA-NAAAA-NA....

Tuppfötter har bra grepp.

Sen blev det dragkamp...

..Lokes och min specialgren...

...men då tog mattarna bort tuppuslingen, för den är en klen en ...

...lika galet glada var vi ändå.

Loke är nöjdast när han ligger först....

...och jag blir så uppspelt så jag plockar fram mitt drevskall när jag ligger sist. Då ringer Julitajägarna till varandra och undrar vem som tjyvjagar...hehehehe...

Sen drog vi iväg på långtur. Bästa lyckopillret att lufsa i skogen med Loke och supersnabbt kasta sig in i en brottningsmatch eller bästa värsta kapplöpningen hullerombuller.