Knappt en lugn stund.

Nämen, håller Arlo på att bygga en väg, funderar ni nu imponerade. Är han ingenjör också månntro, spekulerar ni.

Närå, lugnar jag er. Bara värsta mysko...i morse hittade matten och jag en helt ny väg i skogen nära oss. Den var mer än en kilometer och var byggd i smyg minsann. Så det var ju spännande att provgå den. Fast den ledde ingenstans.

Vet ni... att dom ska hämta grovsopor hemma hos oss snart. Så då samlar vi ihop såna i säckar. Huxflux var mina skor borta. Mina roligaste lekskor som jag haft sen jag var pyssling. 

Men vad har Arlo i munnen.....tänker ni nu.....

Jo! Tjoho! Jag fick en ny leksko idag.

En svart med starka släpsnören.

Det kan ju vara nyttigt att byta skor så där vartannat år,

Så jag är helt och hållet nöjd.

Faktiskt...

...har jag redan glömt hur mina originalskor såg ut och smakade.

Sen åt jag lunch och sen gick jag ut på tomten och strosade omkring...

...då...brak....

...kom Loke forsande som ett lokomotiv...

...bara så där, som om det var vardagsmat att han ploppar upp bland mina buskar.

Vi tog min rosa fläta som jag vann nånstans...

...och hade dragkamp. Morrmorrmorr.

Ibland, men bara ibland, vann Loke...

...då snabbade jag mig och grabbade tag i flätuslingen...

...vi älskar att jagas också....

Vi leker så bra tillsammans och har så ini baljan skoj.

Nästan allra roligast är när jag drar Loke...

...tvärs över gräset och han låssas att han är förlamad därbak.

Efter det gick vi en sväng i skogen. Jag blir som förbytt när Loke är med på promenad...

...så jag råkade lägga mig i värsta gyttjepölen som jag aldrig ens tittar åt annars, och så i några diken var jag visst ner och doppade mig...

...och sen råkade vi springa ut och jaga varandra i full fräs på några nysådda åkrar efter allt plaskande, så då blev det slang och schampo igen när Loke travat hemåt. Det var så värt det.