Och där sitter Arlo och latar sig bland gullvivorna, nickar ni nu menande till varandra. Inte mycket action där inte, mumlar ni. Men aj ,vad ni bedrar er...
...för idag, i superhettan, har jag storstädat garderoben.
Ut med allt bara...
...sen skulle det sorteras...
...inspekteras...
...kasseras...
...ja, ni vet väl hur en garderobsstädning går till.
Mitt i alltihopet får man ta en lekpaus...
...annars orkar man bara inte göra klart.
För när det var tomt skulle det sopas och borstas och skyfflas...
...och läxan skulle skrivas upp på väggen.
Sen stod jag länge och suktade och snusade och snosade på mina bästa spårselar. En för pinnspår och en för viltspår. Jag älskar båda bäst.
Glöm det, sa matten då. Vi städar, inte spårar idag.
Så då inventerade jag i stället. Uppletandegrejer till tusen har jag.
Mitti låg Gula Hund. Honom hade jag inte sett sen i höstas.
Då fastande hans koppel i klickerpinnen. Men jag redde ut det.
Så då kunde jag och Gula Hund svänga loss.
Vi hade så ini baljan skoj tills jag kom ihåg att jag egentligen höll på med garderobsstädning.
Så då snabbade jag på med den. Så här blev det.
Plattskalleplats. Check.
Nöjd efter allt jobb och slit och släp vilade jag skallen en stund.
Tills jag fick sån lust att rusa med rosa pipelefanten....
Så då gjorde jag det.
Då kom hussen och inspekterade och...
...kastade elefantuslingen åt mig.
Efter det slängde vi upp ett par hinder av bara farten...
...och skuttade några gånger.
Tusan till bra kväll blev det..
Bara så ni vet...innan det blev tropikhetta i Julita spårade jag pinnar titt som tätt...
...och bästa kvällen var när jag och Rocky och Agnes och mattarna gick varandras blodspår i skogarna långt bort.
Jo, sen fick vi fnatt och dammade av trumman och hittade på en dans. Musiken hörs bar i mattens ficka och ibland simmar vi ur bild, men skoj hade vi den kvällen också.
Men nu har vi ju inte hört nåt från Arlo på superlänge igen, hör jag att ni klagar och står i...
...men håll i er då, så ska jag berätta rena rama romanen för er. För så här blev det:
En tisdag morgon...en underbar tisdagmorgon med roligaste spåret hade vi.
...och huxflux på eftermiddan flyttade matten in på värsta sjukhuset. Då kunde hon bara vinka till hussen och bilen från fönstret så här.
Tur som en tok hade jag och fick vara hemma hos Loke och busa varje gång hussen åkte till matten...
...och hälsade på. Fast jag och hussen längtade allt väldans efter matten. Så då sa doktorn...
...efter några dagar att matten skulle få gå utomhus lite försiktigt för att träffa mig.
För det skulle alla må bra av.
Så då åkte jag och hussen till sjukhuset varje dag och satt på bänkar och kramades med matten. Det var mysko.
Så här ini norden kul såg det ut på sjukhuset på helgen.
Dom matade matten flera gånger om dan där. Dom var superbra på att koka grönsaker länge länge länge, sa hon.
Men SEN! En vecka senare fick vi hämta hem matten!
Kan ni förstå hur glad jag blev, knappt jag kunde fatta.
För att fira åkte vi till Arboga och testade att tävla i lydnad. Då var jag så ini baljan bra så matten blev alldeles rörd. Och jag fick en grej i pris...
...och ett protokoll som heter duga. På första försöket.
Håll i er nu....
...för plötsligt såg det ut så här i Julita.
Julsnö i april.
Dom fängslande tulpanerna fick en chock. Snöchock.
Fast jag blev bara glad och gjorde snöänglar och sånt...
...så länge det varade.
För nästa dag var det snöfritt igen.
Spelar roll...
...för en grabb som jag är alla väder...
...bäst.
Igår gjorde vi nåt märkligt. Vi gick ända till stora vägen och så skulle vi vänta där på en överraskning. Så då blev jag otålig och ropade på överraskningen.
Då svängde värsta bästa bilen in och bromsade framför mig... och ut vällde folk som bara hade ett intresse...
...att få krama om mig...
...och ta emot mina pussar och så. Nåt sånt har jag aldrig upplevt förr. För när vi kramats klart så åkte dom iväg igen...putsväck bara...mysko.
Idag har jag mest härjat...
...klättrat i träd...
...och sånt kul.
Ja, ni ser själva...
...det är bara bra här i Julita nu. Så kanske jag hörs av snart igen. Ni får väl bärga er lite.