ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

fredag 6 juni 2014

En kort roman.

Kapitel 1 i vilken vår hjälte busar med sina läsare.
Kamouflage.
Knäppgök.

Kavat.

Kulig.
Kapitel 2 i vilken vår hjälte visar prov på sin styrka.
På edra platser. Klara...

...färdiga...

...GÅ!
Kapitel 3 i vilken vår hjälte förevisar en del objekt.
Huxflux satt en elefant fast i en boll som satt fast i ett snöre som satt fast i en pippippi.

Sånt kan bara hända hemma hos mig.

Plötsligt ligger ett svin bland 135 plantor som jag hjälpte till att plantera. Eller hjälpte till förresten...vad jag än gjorde - grävde hål- flyttade plantor- släpade jordsäckar- jonglerade med krukor- härjade med vattenkannan- plockade med blompinnarna- absolut ingenting var dom tacksamma för.

Mitt livs första hitteparaply...

...fanns plötsligt i skogen.

Liksom en ini baljan skoj babypryl som jag tog med hem.
Kapitel 4 i vilket vår hjälte njuter på en sten.
Det här och nästan allting annat är det bästa jag vet.

Att ligga och mysa i mossa på en sten.

Man blir liksom ett med skogen på nåt sätt.

Och så kan man åla och hasa.

Kapitel 5 i vilket vår hjälte ansar hästar.
Öronvax hos Tindur. Bortspolat.
Varsågod. Nästa!
Du har gojsmojs i ögat, Teitur. Jag torkar bort. 
Lite snor i näsan. Jag fixar det.
En del matresten i mungipan. Tvättat och klart.

SLUT.

tisdag 3 juni 2014

Spännande djurfötter och rallyfiasko.

Nu kan ni släppa klippkanten för snart vet ni vad jag debuterat i idag. Jo för ni kommer ihåg tjejerna jag träffade i kohagen igår...jo deras matte visade sig vara värsta bästa viltspårsfröken. Då kom vi överens om att hon skulle ha kurs med oss idag. Så då gick vi dit klockan tolv. Alla tjejer utom mopsen kom också. Fast vi fick inte busa idag. Viltspårsfröken lärde matten en massa om viltspår från paddan. Sen fick jag spåra en rådjursfot som dragits i gräset och dinglade i en enbuske i en kohage fylld med kor på slutet. Det var jag superbra på.
Sen fick matten lära sig att dra rådjursfot med ena handen och skvätta blod med den andra och lägga spår samtidigt. I vinkel och så. Sen skulle dom se vilket av dom tre spåren jag valde. Då struntade jag blankt i blodet och virrade lite mellan mattespåret och rådjursspåret. Vinkeln var ganska lätt.

När jag hittade dingelklöven fick jag leka med den och så bära tillbaks den till bilen. Det var kul.

Huxflux kom ett snöre med en vildsvinsfot fram. Så då gjorde vi likadant med den. Faktiskt gillade jag gris snäppet mer än rådjur kom jag på. Fast blod tycker jag är läbbigt onödigt.

Viltspårsfröken tyckte att jag hade precis lagom tempo. Så det var ju bra. Och att jag skötte mig alldeles utmärkt för att vara första försöket. Som present för det fick jag med mig en alldeles egen älgskank att öva med...Tänka sig att min vegetariska matte plötsligt har en älg i frysen....det kunde man inte tro för några dar sen.

När jag var klar fick Grace gå samma spår som jag gått, hon hade bråttom så man fick knata på som den för att hinna med. Grace tycker klövar är äckliga men spåra upp dom det kan hon! Vi har en date nästa vecka igen för då ska vi spåra mera vilt. 
Sen sov jag i flera timmar och sen åkte vi till Katrineholm för det var derby mellan Flen och Katrineholm i regnet ikväll. Man fick välja mellan massor av grenar, så då valde vi rally. Men rallybanan var bara en spottloska bort från agilitybanan så det blev ini baljan svårt för en yngling som mig. Då diskade matten oss med flit för hon fick lov att ta tag i mig ibland så jag inte skulle blanda mig i agilityskojet och så lockade hon mig med fiskbullar så nåt protokoll fick vi inte, men jag skötte mig hyfsat trots cirkus och tivoli runt omkring. Sen åkte vi hem och jag åt hundra kilo mat och sen somnade jag som en stock. I morgon ska jag ha semester.

måndag 2 juni 2014

En ordinär dag i mitt gråa liv.

Gör om det här om ni kan, hehehe. Långt in i näsborren ska den, tungan, annars är det fusk. Man måste liksom spetsa den.

Eller den här sur-grimasen då, känn på den!

Annars kan jag berätta att jag stått på trimbordet en lång stund idag. Så då blev jag sån här.

Hittade en boll...

...en jobbig bollusling...

...som var stört omöjlig att plocka upp.




Nej, jag har inte värpt, det ser bara ut så.


Tjolahopp!





Skam den som ger sig...efter mycket kämpande lyckades jag bära iväg det retfulla klotet.

Annars har jag jobbat en del i trädgården idag. Burit kapade träd till komposthögen och så. Hjälpt till, som vanligt bara. Fast när vi la fiberduk över pumpasådden var jag inte till mycket hjälp sägs det.
MENVANU, utropar ni nu fascinerade. Jo nu ska jag berätta att ikväll skulle jag gå och kolla om Loke var hemma, men i stället sprang jag på en tjejkvartett i en kohage.

Jag har aldrig varit med om maken till överraskning.

Damerna kom i alla sorter, färger och former.

Och dom flesta gillade mig. Två var på besök. Men Sille och Grace bor här alltid.

Sille Svanslös är en norska på ett halvår. Vi passade bäst ihop. 

Grace hade jag träffat förut på rally, men aldrig i en kohage.

När vi härjat runt massor i hettan ville Grace och Sille visa mig var man kan dricka i lagården, men då fick vi gå hem till tjejerna i stället och där sörplade jag i mig en hel skål vatten. Men dom drack först, för det bestämde dom, och jag lydde


Jag har en date i morgon med Grace. Då ska hon och jag och mattarna göra något som varken matten eller jag nånsin i hela livet gjort förr. Och så lämnar jag er hängandes från klippan!

söndag 1 juni 2014

Debutant igen.

Stålhunden, Superdog...ja ni får kalla mig vad ni vill idag. För jag tog på mig min blå kavaj och åkte till Flen i sommarvärmen. För idag skulle jag  vara debutant igen var det bestämt.

Så då var jag det. Då snubblade jag över hindret och nosade ett par gånger på spännande fläckar och så. Sen måste vi vänta i hundra år på pappret där det stod hur jag skött mig. Så då ställde jag  mig precis där min förstamatte klippte håret på mig förra gången. Men hon kom inte med saxarna idag.

Så här knepigt rolig var mitt livs första fortsättningsbana. Matten, som bara hade två saker som skulle klaffa idag, att komma ihåg att ta av mig kopplet och att se till att jag stannade kvar på banan hela tiden...

...blev paff och jublande glad när mitt papper äntligen kom. För då hade jag 85 poäng fast jag snubblat. Så då grattade alla mig och så åt jag kattmat med sked ur snusburken och så åkte jag hem och åt pastagratäng med hussen och så somnade jag.

P.S Jag fick jordens minsta tuggben i pris. Det har jag gömt.