Krock.

Men varför ligger Arlo helt utspretad i snön, undrar ni nu smått förskräckt.

Lugna er några sekunder, så ska jag berätta och visa, mumlar jag då hemlighetsfullt i drivan.

Men, nåt illgrönt i allt det vita, flämtar ni då.

Japp. Norska krokodilen vinterbadar i Julita.
Motvilligt.
Om man säger.

Han blir som stelfrusen mellan varven...

...men piggar på sig när jag trycker på hans hjärta. Då gastar han i högan sky.

Jag har inte koll på hur klimatet är i Norge, men inte som här tydligen.
Krock, som han vill kallas, tuppar av titt som tätt.

Ska man verkligen behöva bära den mesen bara för att det är fjorton minus idag?

Okej, vi testar nåt annat än simning då. Fast krockisar borde ju var fena på sånt, eller?

Utförsåkning.

Hej vad det går.

Not.

Dom där norska, dom vet inte mycket om vintersport dom.
Krock kraschade med näbben halvvägs ner.

Ganska lättad blev han när jag lyfte bort honom från utförslöpet.
Sneglade lite på skon. Kanske skulle vi testa vinterjogging.
Men nä.
Fel skostorlek.

Skutt gillade han.
Mera skutt, mera skutt, tjatades det.
På norska.
Förstås.

Sen ville Krock tina i solen.
Så då fick han göra det en stund.

Nu bestämmer jag, sa jag då myndigt.
Vi ska kolla om du kan flyga, Krock.

Nähä, det kunde du inte.
Krock kraschade igen och gnällde över att det var överkurs att flyga åpponer.
Trams.

Där nånstans tröt mitt tålamod.

Ini nordens diva-later.

Inte kan du simma för då blir du stel som en pinne....

...inte kan du åka utför för då glider du inte...

...inte kan du flyga för du råkar vara åpponer.

Vad ska man med dig till?
Reptilusling.

Helt onyttig julklapp i år, Onkel Qalle.

En fegis. En odugling.

En riktig norsk gnällspik är han.

Men....nu ljuger jag.
För Krock är världsbäst på en grej.

För ingen krokodil nånstans piper så hejdundrande glatt och villigt som min norska kompis.

Mäktigaste pipisen ever.
Tjuten han skrålar fram är in i baljan svårslagna.
Då får det väl vara si och så med det atletiska.
Det är ju ändå mitt gebit.