I arla morgonstund åkte vi till Kungsör för där skulle det vara dubble danstävling.
Och eftersom vi tränat så ini baljan mycket så ställde vi upp.
Det gjorde vi rätt i, för det blev finfina poäng från alla fyra domare och jag dansade som rena rama Travolta.
Första gången så här:
Andra gången nästan likadant, fast jag skuttade lite mer när matten viskade till mig att jag skulle få mat snart.
När det blev prisutdelning efter hundra år, sa dom allra först att specialaren Domarens Pris gick till mig av alla tretti hundarna för domarna bara älskade min plattskalle. Så då fick matten en chokladkaka. Och alla applåderade.
Två ganska sansade slipsar till min samling fick jag också och två flätor också till min flätsamling.
Så här skrev domarna om mig:
Så då fick jag en ny titel som heter FD 1 och så ska jag jobba in en ny dans som vi kan tävla med nästa år. Det kommer att bli ett riktigt hästjobb, men skoj.
I kväll blir det tårta och sånt firande, för här är vi ini norden glada idag. I morrn ska matten tillbaka till danstävlingen hela dan och jobba, men då tänker jag fråga hussen om jag får stanna hemma hos honom. Man blir lite slut i huvet av all musiken. Det blir man.
Tjo på er! Vi gör så ini norden mycket annat än bloggar på sommaren, och nu när vi fick till det....så....blev det baklänges. Så då börjar jag med hur det var idag och så jobbar vi oss bakåt i tiden. Är ni me´?
Julita fick en regnskvätt i natt och så blev det skönt väder idag, så vi drog på långtur. Då råkades jag och den här krabaten. Jag gillar inte honom så väldans mycket, men han blev förtjust i mig nöffade han.
På hösten kan man ta sig fram på helt andra ställen än på sommaren. På såna här gula, stickiga platåer till exempel. Då gjorde vi det, så slapp vi traska på vägen och bli dammiga. Långt och länge tröskade vi oss fram.
Uppförsbackar och nerförsbackar forcerade vi i rask takt. Temperaturen steg oroväckande och jag var nära att försmäkta. Då syntes plötsligt värsta bästa skogspölarna.
Då blev det magplask.
Kolla, kolla....rent regnvatten, så inga protester hördes från matten...
...medan jag blötla mig.
Precis exakt så här ska livet vara, tycker jag. Skog och plaskvatten och gott om tid.
Efter pöldyken var det en bra bit kvar innan vi kom hem.
En mil blev det och många timmar tog det. Fast då stod vi och snackade strunt med Essos matte länge också. Fast Esso var inte med. När vi kom hem var vi utsvultna som vargar. Sen tog vi varsin tupplur.
Dan innan ... igår alltså... var det hett som ni en bakugn i Julita. Man kunde bara ha huvet i buren.
Vi chansade på att det var kallväder i Kungsör och styrde kosan ditåt för lite tantagility. Det var samma grader där, så jag behöll kylkavajen på mellan loppen. Kände mig som en cool kille.
Ni vet det där fejjangrejset att man ska ligga plats 100 gånger på 100 platser. Vi är en kvarts färdiga ungefär. Efter skutten låg vi plats allihopa. Fast här syns bara tre. Det är inga problem att ligga platt när det är hundra grader.
Dagen innan igen. Då fick jag värsta största glädjechocken när Loke kom åkandes hem till mig. Först skulle han pinka in mina buskar. Då köade jag.
Sen skulle vi ha dragkamp...
...förstås.
Efter ett tag drog vi till skogs. Då hittade vi ett träsk. Då badade vi däri. Då stank vi och blev helbruna. Då fick jag slang och schampo två gånger efter varandra. Så det var ju tråkigt.
Dagen innan igen. På kvällspromenaden råkade vi gå hem till Oden. Snacka om att han blev gladsprallig när han fick se mig.
Det var flera månader sen vi rejsade sist. Vi ser ut som en köttbulle och en spaghetti tillsammans, tycker matten.
Dagen innan igen. Jag är så ini baljan populär så då kom det Kungsörare igen och ville spåra i Julita. Denhär gången var det Strix och hans matte. Vi åkte till skuggiga skogen för det var hett som bara den i solen. Där fick jag ett pinnspår, och Strix ett pinnspår och så fixade Strixmatten ett viltspår till mig som jag skulle ha senare. Så det var ju kul alltihop.
När mackorna var slut och mattarna äntligen slutat prata och prata och prata så for vi hem till mig och gjorde en sån där fejjanplatsliggning tillsammans. Då störde hussen oss en del men det struntade vi i.
Sent på kvällen traskade matten och jag tillbaka och så fick jag gå där Strixmatten släpat klöv och blod till mig. Det var ett kul spår som innehöll en livs levande skuttande hare. Jag fick beröm när jag struntade i den och plockade klöven i stället.
Jag bar trofén hela långa vägen hem i värmen. Då och då vilade jag och passade på att tugga lite.
Nästa morgonkvist samlades vi tre dansanta herrar och våra mattar för att svänga våra lurviga. Det gick väl inte så där superbra, för jag tänkte mycket på annat. Men ibland var jag okej som danspartner.
Och så var det förstås fejjanplatsliggning med delar av dansgänget. Nemas problemas.
Nu kommer ett par kortfilmer.
Först är det en snutt från när jag hade paus i dansen. Jag älskar att springa med min bjällerboll i hallen. Det skulle jag kunna göra varje dag.
Nu får ni se en kort snutt från efter att jag dubbelschamponerats efter träskdoppet. Jag gnölade och sparkade så ingen kunde höra vad dom sa på teve på hela kvällen.
Ungefär så där har jag haft det sen sist. Det blir fler allsånger sen. Jag jobbar på det.
Ni som kände min änglabrorsa vet att hans hade jordens hit med sina illustrerade allsångshäften.
Han hade nie trudelutter i dom. Om ni vill sjunga dom så googla på "Julita-Rudis allsångshäften". Dom är ini norden bra.
Nu är det visst poppis att komma med nya upplagor av kioskvältare har jag läst. Så nu kommer del ett av andra upplagan. Sjung upp er nu! LalalalalalalalalalalalalLA!
Världen är så stor, så stor Lasse Lasse liten....större än du nånsin tror, Lasse Lasse liten....
Bra början va?
Mors lilla Olle i skogen gick,
rosor på kinden och solsken i blick.
Läpparna små utav bär äro blå,
bara jag slapp att så ensam här gå!
Brummelibrum, vem lufsar där?
Buskarna knaka. En hund visst det är…
Lurvig är pälsen, men Olle blir glad:
Åh, en kamrat, det var bra se god dag!
Klappar så björnen med händer små,
räcker fram korgen: Se där, smaka på!
Nalle, han slukar mest allt vad där är:
Hör du, jag tror, att du tycker om bär.
Mor fick nu se dem, gav till ett skri.
Björnen sprang bort, nu är leken förbi.
Å, varför skrämde du undan min vän?
Mor lilla, be honom komma igen!
Visst var det spännande och bra?
Plats på scen för nästa sångfågel!
Prästens lilla kråka
skulle ut och åka,
ingen hade hon som körde.
Prästens lilla kråka
skulle ut och åka,
ingen hade hon som körde.
Än slank hon hit och
än slank hon dit,
och än slank hon ner i diket.
Ingen kråka kom till skada när vi sjöng.
Skära, skära havre.
Vem skall havren binda?
Jo, det skall allra kärestan min.
Var skall jag honom finna?
Kanske inte superbra. Men säsongspassande, eller hur?
Uti skogen ska vi gå
Pjäx och keps och ränsel på
Vi är sunda söndagssyndare i små
Vi är sunda söndagssyndare i små!
Kort men ini baljan lättillustrerad.
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it's all right
Little darling, it's been a long cold lonely winter
Little darling, it feels like years since it's been here
Here comes the sun, here comes the sun
And I say it's all right
Little darling, the smiles returning to the faces
Little darling, it seems like years since it's been here
En favorit, fast inte så trallvänlig kanske.
Nästa, som blir sista idag, är värsta svängigaste.
I'm walking on sunshine , wooah
I'm walking on sunshine, woooah
I'm walking on sunshine, woooah
and don't it feel good!!
Ni kan ju säga till om jag ska fortsätta jobbet med andra upplagan.....
