ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

måndag 20 april 2015

Några glimtar ur mitt nya liv.

Nu när jag har hemma-matte har jag fullt upp, må ni tro.

Varje morgon, nja...inte supertidigt eller så...så drar hon och jag på långstyrning åt olika håll. Syd och nord och väst och ost. Och tillomed sydsydväst.

Vi knatar så länge så vi måste ta rast ibland. Som så här till exempel.

Ofta rastar jag så nära matten jag kan krypa intill. Så här till exempel.

Fast det händer att jag rastar i en egen liten hög. Så här till exempel.

En dag åkte vi till Kungsör och skuttade agility med annat folk och fä. Då rastade jag mig här.

Sen var det slut på rast och ro. För nästa dag skulle vi till Eskilstuna och kolla i tusen affärer. På niohundranittionio ställen fick jag inte hänga med in, då tränade matten och jag en massa grejer utanför, så folk stannade och kollade på oss. Det var annorlunda. Tyckte både vi och dom.

Då fick jag så mycket godis så jag måste gå in i köket i en affär och dricka tre skålar vatten på raken. Städerskan stod bredvid med moppen i högsta hugg. Undrar varför.

I samma affär stod dom här och såg intressanta ut. Så då morsade jag på dom. Då blev dom blöta.

Nästa dag hjälptes jag och hussen åt att gräva upp rötter och lägga stengolv vid min garderob.

Värsta största roten. Björkrot.

Sen drog jag till skogs och hittade en utkikssten.

Matten sa att jag såg ut som ett kuttersmycke.....ja, sånt vet en landkrabba som jag inget om...

Förresten håller jag nästan alltid utkik. För man kan inte veta vad som poppar upp bakom nästa krök eller trädstam.

Apropå trädstam, så balanserar jag bra...

..och gärna.


Så där håller vi på nu när ingen åker till jobbet. Vi går omkring och softar och njuter och gör bara sånt vi vill.

Så det är ju bra.

Som att en dag ville jag spåra pinnar. I stället för klöv och blod. Så då fick jag det.

Det var så ini norden kul så jag ville göra om det idag.  Då la matten ett spår som såg ut så här enligt mobiluslingen.  Men...flämtade jag och stirrade på skärmen...så DÄR kan man ju inte spåra omkring.
Nä, så här gick jag spåret i stället och det blev precis exakt rätt.....
Plockepinn med alla rätt blev det.
Så då skulle vi ta en "hurra-va-vi-är-bäst-bild".....
Huxflux började jag larva mig, för jag var så full av lycka av spår och hackkorv.
Jag blir lätt sån.
Sen gjorde jag nåt helt annat på kvällen. Vaddåvaddåvaddå...tjatar ni nu jobbigt. Det ska jag berätta och visa i morrn.

5 kommentarer:

  1. Ojojoj vad ni håller på med en massa skoj! Men vi undrar; vem var inne i alla affärerna eftersom du och matte var på utsidan och roade folk?

    BELLA med matte

    SvaraRadera
  2. Undrar om det är du eller matten som är lyckligast nu? Kanske ni är lika glada i att få gå och traska i skogarna när ni har lust? Jag vet ju hur ett glatt panscholiv kan vara även om jag inte behöver spåra eller köra rally. Min husse skulle nog villa bort sig om han skulle lägga spår. Det kunde ju vara ganska kul att leta rätt på honom och leda hem honom, men matten behöver honom till ett och annat här hemma så han får hålla sig till trottoarerna... Kramis!

    SvaraRadera
  3. Skikkelig dyktig er du på spor, jammen kjekt at mamsen din er hjemme så du får trenet masse!

    SvaraRadera
  4. Visst är det härligt, nu lever ni ju värsta bästa lyxlivet, du och matte! Och tänk, det kommer bara att fortsätta och fortsätta och fortsätta och fortsä................................................................. .........!!!!!.... .............!!!!!!! ....................... !!!! .................................... osv osv osv ............
    Kasper

    SvaraRadera