ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

måndag 19 maj 2014

Senaste nytt.

Varning! Jag har fått gula hund!

Hehehehe...skojade bara. Om ni gick på det kan ni slappna av nu.

Fast så klart har jag fått en gul piphund. Den fick jag för att jag åkte till Eskilstuna och gick rally igår.

Så här såg det ut. Värsta tältstaden. I tropikhetta och steksol.
Där knatade jag runt som en sömngångare på rallyplanen fast jag redan fått min titel. Hur onödigt var inte det? Så jag nosade lite och segade en del så vi fick bara 66 poäng. Så det var ju skämmigt.
Man fick vänta så ini baljan länge på pruttokollet så jag ställde mig på bordet och kollade in grillen för att få tiden att gå.
Matten säger att jag förtjänade en guldstjärna för gott uppförande. Jag var nästan som vilken hund som helst den dan. Mitt bland musiken, högtalarna, tusen håriga briarder och stillahavshetta. Alla fick pris, så då fick matten tre godispåsar och jag ett läbbigt grisöra. Sen åkte vi hem.

Problemet med att vinna ett svinöra är att man inte vet var man ska göra av det. Jag tycker verkligen inte att såna ska få finnas. Så då smög matten efter mig för att kolla var jag begravde örat i morse. Det var inte så hyggligt, för jag vill verkligen inte ha någon som filmar mina gömställen. Så då fick jag lov gömma om brosket igen när hon gått in.
Apropå gömslen. Den här petflaskan gömde jag här i höstas. Sen har jag grävt ner en mängd märgben, tuggben, grisöron och några leksaker här och där.
Här är en annan petflaska som legat lika länge. Så här tänker jag: Att om tusen år kommer nån och gräver här och så säger dom att här på Granbacken var det helt klart en boplats en gång. Här bodde några som var törstiga, drack gift och tappade öronen. Alla märgben tyder på att det var ryggradsvarelser och dom la sina avgudar i fina gropar. Så tänker jag.
För övrigt kom jag på idag att om man bestiger trädgårdsstenen kan man käka granskott utan besvär.
Alltså...jag är så smart!

9 kommentarer:

  1. Du är helt klart den smartaste jycken i hela stan!!

    "Pruttokollet" *fniss*

    SvaraRadera
  2. Tänk, jag som var nära att åka dit. Då hade jag fått sett dig live! Det hade varit kul eftersom jag läser din blog. Nu tävlade jag rally på närmare håll.

    // Briardägare

    SvaraRadera
  3. En sån fräck matte som avslöjar dina gömmaställen så där! Då kan hon gott gå och skämmas för bara 66 poäng! Den där poseringsstenen var riktigt häftig! Praktiskt om man gillar granskott också... Kramis!

    SvaraRadera
  4. Gömma öron och märgben - jag fattar ingenting!!?? Dom ska ju käkas upp, och det är jag fena på ALDRIG att jag skulle gömma nåt så gottigt! Märgbenen kan ju inte ätas upp helt förstås, men jag menar att dom ska förvaras i högar, synliga så att man möblera om med dom ibland.
    Kasper

    SvaraRadera
  5. Här göms inget som går att äta! Tänk om någon annan hittar gömman?! Äta är livet ;D

    SvaraRadera
  6. Guldstjärna till Arlo så klart. Du är en riktig kämpe. Och matte också!

    SvaraRadera
  7. Fin hund och duktig hund! Och vilken häftig sten.
    Nej, här göms nog inget ätbart i första taget. Ska ätas på momangen.

    SvaraRadera
  8. Du är helt klart den smartaste spaniel jag sett! Tänk vilken ära att få träffa dig :-) //Malte

    SvaraRadera
  9. Japp, precis så gör jag oxå. Grisöron behöver möras någonstans i naturen, i rosenrabatten aj, under stora busken eller i trädgårdsrabatten! Och de behövs grävas ner mer än en gång:)

    Grävande hälsningar från
    BELLA

    SvaraRadera