ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

tisdag 6 maj 2014

Det bara händer hela tiden.

Hörrni, jag hinner ju inte berätta allt för er som händer mig. För det händer mycket och matten bara jobbar.

En kväll gick jag hem till Loke, för jag var akut leksugen. Då stod huxflux värsta tjuren i vägen. Mu.

Så jag knatade förbi den och knackade på hos Loke. Då stirrade Prippen på mig och sa att ge dig iväg byracka. Så då gjorde jag det. För Loke öppnade inte i alla fall.

Här kan ingen känna igen sig. Skogen har lagt sig i travar på tvären i nån kilometer eller så. Det luktar skarpt där bland stammarna.

Den här rullen stod rakt upp och var livsfarlig. Men jag klarade mig.

Sen hittade jag nåt mysko. Två däck i skogen och ett var polkagrismönstrat. Varför då?

På nyhuggna hygget fanns geggiga dypölar. Så då traskade jag i dom.



 Sen var det extrafräsigt att gnugga magen i mossan. Det blev som en beläggning längs hela mitt underrede.
Matten sprätte som vanligt pinnar omkring sig och så ska jag leta reda på dom. Det gör jag gärna för då blir det korv. Ser ni när jag äntligen får pinnlukten i nosen efter att ha letat i hundra år? Visst är jag jordens bra?
Äntligen igår kväll sprang jag på Loke. Jädrar i min lilla balja vad vi busade.
Nya fånen hann inte fota oss.
Vi gjorde sällskap på långpromenad och höll på och lattjade hela, hela, hela tiden.

Nu ränner jag snart lika snabbt som Loke. Fast när jag inte hinner med leker jag drevkarl. Då hörs jag i halva Julita.

En lång stund hade jag och Loke pinnkamp. Eller så kutade vi allt vad tygen höll med pinnen mellan oss och var livsfarliga för våra mattar som alltid stod i vägen. Sen sov jag i tolv timmar.

Det var bestämt att vi skulle träffa alla våra danspartners och ta en svängom tillsammans ute i ljuva vårkvällen.
Men hokuspokus blev det tre grader, regnbyar och halv storm. Så då blev dansen inställd.
Först var jag besviken sen gick vi till skogs när regnet slutat.
Där fick jag två korta spår och köttbullar.
När godiset var slut lunkade vi hem och gjorde lite rallymoves utan skyltar. Då var jag hur bra som helst. Så nu vet ni lite mer om mig.

7 kommentarer:

  1. Oj oj oj! Det där är ungefär vad som händer mig på ett år... Kramis!

    SvaraRadera
  2. Drevkarl? Nä, nog mer drevfjantpojkvasker som precis har kommit i målbrottet. Hehe! //Tuffa Pingu
    (matte muttrar nåt om att jag inte får skriva så här ohyfsat - men det bryr jag mig inte om.)

    SvaraRadera
  3. Oi hva store dyr du støter på når du går tur. Så kjekt at du endelig fikk leike med Loke igjen. Ikke alltid det holder med en pus ;)

    SvaraRadera
  4. Arlo sitter fint på stubben. Loke är väl en sån där fin labrador väl?

    SvaraRadera
  5. Den där dypölen skulle Hilda ha älskat att få rulla runt i.

    SvaraRadera
  6. Ja, oj vad det händer dig!! Och din sekreterarmatte är rena underverket när det gäller att hjälpa dig förmedla. Åtminstone jämfört med min... :(
    Fast vem vet - en vacker dag så kanske... :)
    Vi undrar förresten också varför man polkagrismålar däck.
    I skogen, till råga på allt!!??
    Och så tycker vi du är jötteduktig så där i största allmänhet och att du har en jättefin kompis i Loke! :)
    Kasper

    SvaraRadera
  7. Ja, jösses vad det händer grejer hela tiden i Julita. Jag tror att jag ska be att få komma på semester hos dig i några månader - typ sommarkollo! För jag har så himla tråkigt just nu....

    BELLA

    SvaraRadera