Måsrapport och annat.

Oj, vad ni sitter därute i världen och spekulerar...

...om hur det går för norska måsen i Julita.

Tackar som frågar...

...han kräver en hel del av mig. Han är ganska utan pli. Bångstyrig som bara norska fjäderfän kan va.

Eftersom norska tuppen börjar arta sig, så planerade jag att det skulle smitta av sig...

...på måsen om dom umgicks. Så här. Stilla och fint.

JAG VILL INTE VA MED DEN SURTUPPEN, gapade skrikmåsen då.

Då brast mitt tålamod.

Förgrömmade höna, nu skärper du dig...

...tuppen har bott här länge och har äntligen slutat pinka i pulkan...

...nu skärper du dig...måsusling, tog jag i på skarpen då.

Sååååja....då får du lägga dig bredvid tuppbert igen.....

....seså...ner med dig....plats! Ligg!

Värsta sprattelmanövern lyckades han med.

Fast nu är du MIN mås, och du ska göra som jag säger.

Med ett fast nackgrepp...

...och under högljudda protester...

...lyckades jag till slut brotta ner måsuslingen...

...men han skrek och skriade på norska så jag skämdes inför Julita.

Inte så psykologiskt smart kanske, men jag lyfte upp honom för att få öronfrid en stund.

Sen fortsatte lektionen i svensk ordning och uppförande. Under tiden låg norska tuppen som avsvimmad...

...så jag gjorde lite hjärtmassage på honom i förbifarten. Jag är som en tjej ju. Två saker samtidigt.

Man måste veta när man ska ge upp för stunden.

Men än är inte sista ordet sagt eller skriket. Det ska nog bli folk av norska måsen till slut.

Så då tänkte jag visa er min nyårsslips. Som jag fick för att jag dansade så bra tre gånger i år.

Tadaaaaaa! Sån! Blå och silver och lååååång. Och ini baljan obekväm.

Så den hängde jag in i garderoben, fast det är nyårsafton och så.

Från oss alla till er alla....en lugn och fin nyårsafton!


Jo förresten, nyårsunderhållning kommer här.

Jag testade att vara doggie-walker åt Loke ....

...det var ini norden jobbigt. Kanske ska han fostras tillsammans med norska måsen...håhåjaja...

Ett rött paket från Norge.

Jag blev opererad och fick en slang i tassen och blev sjuk och eländig ett par veckor. Så då ville jag inte se fultrattarna och alla miljoner skor längre, när jag blev frisk dan före dan. Då tog vi en avskedsbild av sjukgrejerna och så glömmer vi dom.

Nä, nu skulle här bli livat i luckan. För jag hade fått post. Ett stort rött paket...

...ända från Norge, minsann. Det är utomlands. Så det var en grön tullapp påklistrad. Exotiskt.

Få se....God Jul Arlo från Onkel Qalle. Bra, mycket bra....gillart.

Olidligt spännande är paketöppning.

Vasa?! Ett par ben ploppar ut.

En mås.

En norsk mås.

En morsk mås.

En morsom morsk norsk mås.

Min....bara min! Tack allra bästa Onkel Qalle i Norge!

Det coolaste av allt....norskmåsen låååååååter. Mycket. Länge. Högt. Ihärdigt. Underbart!

När han fick träffa norska tuppen höll han på att skrika sig fördärvad.

Man kanske inte ska tussa ihop dom så där huxflux. Utan pö om pö.

Det ska jag göra en annan dag.

För nu i jul vill jag bara njuta av skrikmåsen.

Jag tycker att alla skulle få varsin norsk mås så kunde vi ha måsorkerster. Jag vill spela solo.

Jomenvisst såg ni rätt. Det VAR ju faktiskt ett brev och ett paket till i norska posten.

Så här såg det ut. Värsta guldpläterat. Bilder på norska släkten och paket till matten och hussen från Tant Sascha och Kusin Amanda. Minsann.

Så då öppnade dom och skrattade så ini baljan så jag trodde aldrig det skulle bli tyst igen. Så sa dom att Tant och Kusin var såna omtänksamma fruntimmer...ja, jag fattar inte nåt, men är glad ändå.

Liten julbomb från mig till er!