ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

söndag 20 september 2015

Sett mig omkring och sen åkt hem igen.

Nu ska ni får höra: dom senaste dagarna och nätterna har jag inte varit i Julita alls. Jag har varit på upptäcktsresa och vidgat mina vyer. Det ska vara nyttigt och kul sägs det. Så då åkte vi söderut. Timme efter timme tills vi ...

...skuttade ur bilen och pinkade här. Det var vid värsta äldsta huset som var trasigt både här och där.

Men häng med så ska jag visa er nåt snyggt.

Kolla, kolla!

Ett litet hav som heter Vättern.

Vid Vättern fick man allt hålla styr på öronen och man såg ingen skog nånstans. Märkligt ställe på jorden.

Sen åkte jag hundra timmar igen och så hände det bästa av allt. För huxflux poppade min lillmatte upp. Då var vi i Växjö. Där har jag varit en gång förut, men då var jag bara ett år. Nu är jag dubbelt så klok.

Vet ni hur mycket folk och hundar det finns i Växjö? Och orkestrar på gatorna...

...och folk som löpte gatlopp, och andra som hejade och hurrade kunde man se från lillmattens terrass så slapp man bli omkullsprungen av dom snabbaste som kutade en mil på en halvtimme eller så.

Det finns böljor i Växjö.

Där är kul att vara. Där finns retsamma änder. Man får inte hoppa i efter dom.

Men man kan klättra i träd ända ut i vattnet.

Eller spana in löperskor som aldrig ville sluta löpa.

På kvällen hängde jag med och köpte käk här. Då slickade jag på marken under ett bord. Det var exotiskt.

Fast dom andra tog med käk hem till lillmatten. Då fick jag en tjurmuskel till dessert. Den tuggade jag på i osynliga kattens bädd. Nja...delvis i bädden då.

Osynliga katten kände jag lukten av överallt hos lillmatten, men jag lyckads aldrig träffa den. Ett stort mysterium var det. Sen sov jag på ett hotell, där dom hade dukat med vattenskål och ett lakan över soffan. Jag sov stenhårt hela natten.

På morgonen gick lillmatten och jag runt det lilla havet mitt i Växjö medan matten och hussen moffade frukost på hotellet. Sen åkte vi till nåt fängelse eller så...

...eller så var det stängt bara.

Där fanns ett till trasigt hus utan tak men med ini baljan fina gräsmattor runtomkring.

Bästa skylten...alla hundar är välkomna in och käka våfflor och sånt....men...först nästa sommar igen...då ska jag åka dit och gå på restaurang har matten lovat.

Sen kom jag på att jag aldrig suttit i en bokskog och blivit fotad. Så då gjorde jag det.

Sen kollade vi ena massa grejer och så åkte vi hemåt. Mitt i blev det picknick för somliga...

...det var räkor i den mackan.

Sen åkte vi i hundra timmar igen och så...var jag i Julita, precis där jag ska vara. Jag saknar bästa lillmatten massor, men ingen plats på jorden slår Julitaskogen.

9 kommentarer:

  1. Otroligt vilka utflykter du får åka på, och så många trasiga hus du fått se! Synd att den där restaurangen var stängd, kom ihåg att påminna hussen och matten nästa år om att du blivit lovad att få följa med dit. Såna där pensionärer brukar kunna glömma såna viktiga saker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du...jag ska inte bara få käka våffla där nästa sommar utan jag ska kanske åka ångbåt ut på havet också, förbi trasiga kåken och ut på böljan blå!

      Radera
  2. Hm? Bokskog?!! Jag trodde din matte slutat jobba... Kramis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. hehe...så rolig du var nu då!

      Radera
  3. Hm? Mystiskt med den där osynliga katten... Fast å andra sidan byggs det trasiga hus lite här o där så... Det är väl nåt som tokmän´iskorna hitt´ på.

    PS. Fick du smaka nån räka?
    //Storolillnosarna

    Psst. Vi skrev ... smaka nån räka av snåljåparna, men vår matte suddade ut det. Påstod nåt om att det inte var så "artigt". Duh!! *tryck nu på sänd fort som attan innan hon märker nåt innan det är för sent*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehehehe...jag fick nästan varenda räkusling och hussen fick brödet :-) precis rättvist fördelat, tycker jag. Lika mystiskt kom osynliga katten var att där fanns ett rum som jag aldrig nånsin fick gå in i, men alla andra.

      Radera
  4. Åh, en massa bekanta ställen för oss. Den där Växjösjön har vi gått runt massor av gånger och det trasiga huset har i alla fall jag, Totti, tittat på. Fast det var innan Lydia fanns. Det andra trasiga huset, vid Vättern, känner vi också till. Där brukar vi gå och pinka när vi kör ner till Småland.

    SvaraRadera
  5. Det där stället vid Vättern tror jag jag vet vad det är. Men i Växjö vete kattsingen om jag har varit ens.Varken husse eller hund.

    SvaraRadera
  6. Första trasiga huset känner åtminstone matten till, ganska nära finns en guld-Utter där dom har jättegod mat...
    Vilket härligt äventyr du har varit med om, kul med såna där långa bilfärder, dom brukar leda till särskilt spännande grejer. :D
    Fast Julita är så klart bäst. Precis som här hos mej. Eller nåt. :)
    Kasper

    SvaraRadera