ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

lördag 17 juni 2017

Arlo, 4.

Jo, ni ser rätt.
En fyraåring i sina bästa år.
Det är min födelsedag idag.
Då önskade jag mig vin, kvinnor och sång.
Eftersom jag inte ville ha nåt barnsligt firande
Nu när jag är en mogen grabb. 

Nå, hur gick det då, undrar ni nu nyfikna.
Nja.
Först gick jag promenad i morronhettan. Ända sen jag var liten knatte stannar jag här på stenen, väntar in matten och kopplet och får en karamell från svarta byttan ni ser på björkstammen.
Så då gjorde jag det idag också.
 

För när man går åt det hållet kommer man ut på vägen. Och där får jag inte ränna hur som helst.
Teitur kom fram och gjorde födelsedagssalut.
Men det syns inte på fotot.

Sen morronpinkade jag vid smedjan.

Nån hade fixat firarblommor till mig här och där....vita...

...och blå.

Så det var ju hyggligt.

Den var så ini baljan hett så vi måste gå och fira mig i skogen.

Inte för att det var precis kallt där heller.

Men jag fick morronsysslorna utförda.
Och det var ju huvudsaken.

När vi nästan var ute ur skogen blev det ljusare och soligare.

Sista biten hem var läbbigt tropisk.
Så då kutade jag allt vad tygen höll för att komma till skuggan.
Det är jag som är pricken där borta i fjärran.

Väl hemma hade hussen hissat födelsedagsflaggorna.
Vad vill du göra nu, frågade han omtänksamt då.

Åka bil, svarade jag supersnabbt.
Så då gick vi till garaget och jag hoppade in.
Sen backade vi...

...tretti meter, eller så, till huset.
Sen var det klart.
Värsta kortaste bilturen.

Paket, utbrast jag plötsligt! Present!
Var är min födelsedagspresent?
Så då fick jag en.

Tejp är ett onödigt hinder, tycker jag.

Hmmm......medicin.....funderade jag lite besviken.

Medicinboll.

Springboll.

Undras just vad mer det kan göra, det gula klotet.

Hurra!
Pipboll.

Glöm vin, kvinnor och sång!
Jag fick en sprillans ny pipboll!

Buskablyg.

På pinkpromenaden följde presenten med.
Fast jag mötte ingen som kunde beundra den.
Typiskt.

När jag kom hem igen var det matdags.
Då blundade jag och önskade mig värsta gourmetmaten.

Sen kollade jag och det var vanligt krubb, fast med en del delikatesser nerstuckna i sörjan.
Helt OK.

Efter käket tog jag en tupplur med gammelbamsen och nybamsen.

Vederkvickt höll jag födelsedagskonsert sen.

Jag hoppas och tror att hela Julita hörde den.

Presentbollen är så fiffigt konstruerad så den har flera toner liksom...

...beroende på var och hur man piper den.
Alla toner är lika vackra, men olika.

En sjusärdeles passande present för en mogen fyraåring.

När jag pipit klart var det kväll och inte lika tropiskt.
Så då lekte vi lekar.

Till exempel att jag skulle leta efter såna här i höga gräset.

Faktiskt  en favvolek.

Vad ska vi roa oss med nu då, suckade jag uppgivet när jag letat reda på alla grejer hundra gånger.

Jo, då kom dansattiraljerna fram och vi tog oss en kort svängom.
Det gick trögt för det var varmt.

Vi kastar dummisar i stället föreslog jag. Så då gjorde vi det ganska många gånger.
Skoj värre.

Huxflux var det dags att gå inomhus och glufsa chips framför teven.
Mysigt.

Så!
Födelsedagen slut.
Inte dum alls var den.
Om än lite barnslig.

fredag 19 maj 2017

Rockartist.

Rockring.

Hur kul är en sån på en skala?

Ini baljan skoj alltså ...not.

Nu börjar det likna nåt.


Bra va?

Nu ska jag testa om det finns någon högre växel i den här rundeln.

Tjohoooo!



Värsta bästa grejen ju.

Nu ska jag visa ett annat trick.


Baklängessaltomortal.

Hehehe.


Kolla nu så ska jag visa er hur mattar brukar göra med en sån här cirkelmoj.

Rock och rull runt midjan.

Hur knepigt som helst....

...att komma underfund om knepet.



Kanske lättare på rygg...

...höfter sväng och sväng och sväng....

...man kanske måste öva varje dag innan det blir flytigt.



Annars är det som allra mest livat att rusa med ringen...


Så. En lektion i rockandets konst fick ni av mig.

Visst var det mycket mer lattjo än vi trodde först?


P.S. Eftersom mattens ögon inte funkar som dom ska längre, så är många foton suddiga, för hon ser inte skillnad på sudd och klart. Men så får det bli.