Fylla-i-övning.

Klockan är mycket, matten måste vara pigg i morrn, för då ska hon prata om bra böcker för publiken som ska sörpla soppa samtidigt.

Så då orkar vi inte skriva om allt kul jag gjort idag. Utan nu får NI skriva! Det blir tomt under alla foton härunder, så nu får ni använda fantasin. Hoppas ni är fantastiska! Så klart ni är.

Söndagsnöjen.

Vill ni läsa om min omväxlande söndag? Ok, då kör vi!

Det var åratal sen jag senast fick ett märgben att gnaga och gömma. Så nu plockar jag fram mina nedgrävda skatter titt som tätt. Den här läckerbiten till exempel. Den har mognat länge...i onödan...matten snodde den direkt den kom upp i dagsljuset.

Som hämnd pinkade jag i skogen.

Då gav matten igen med att ta med mig på en promenad där jag aldrig nånsin satt min fot förr.

Vi pustade i mossan då och då som alltid.

Sen kom vi förbi en ruin, som det sägs att min änglabrorsa är skyldig till.

Strax efter ruinen svängde vi av där gubbarna brukar åka motorcykel snabbt upp och ner i guppterrängen...

Snart blev det som att gå i Alperna, sa matten. Rakt upp och stenigt.

Jag nådde förstås toppen lång före hon kom pustande...

...så det så!

På höjden tog vi en rast och jag plockade reda på pinnar som matten drällt omkring.

Glad och proffsig pinnbärare är jag.

Det fanns gott om ställen att vinterbada om man var road av sånt. Roligast var att krascha isen.

Efter motocrossspåret blev det mossa igen.

Och ett skönt ställe att ta dagens platsliggningspass. Då fick jag en halv köttbulle.

Mer belöning kom det! Hokus Pokus poppade snörda pippippin fram!

Först trasslade pippin in sig i riset, sen vrooomade jag fram som en motorcykel med den efter i snöret.

Efteråt njöt vi av pipet i skogen. Det är ovanligt med fågelsång så här års.

Bortsett från kråkorna då.

Flyg, lilla lila pippi, flyyyyg!

Näh, trött på den. Då ville jag gömma fjäderfät här till en annan dag.

Men då grävde matten upp den igen. Typiskt!

Sån var den, söndagen. Jag har sovit och käkat och tränat lite småkrafs för morotsslantar också. Om dom samsats med en köttbulle i samma burk förvandlas dom till gourmetgodis. Se där, dagens tips från coachen.

Lördagsdagbok.

I morse var det sprudlande solsken i skogen.

Då kom det jägare, så vi smög därifrån.

Det var tryggare att tjolahoppa omkring på traktorvägen istället.

Tur var väl det, för där hittade jag mitt livs första sopa.

En alldeles egen blå påse låg där åt mig.

Ett sånt fynd släppte jag inte i första taget.... 

...inte förrän jag fann en rejäl pinne förstås.

Sen sa jag: Vi åker till stan och gör nåt skoj och annorlunda! Så då gjorde vi det. Fast först låg jag bland fötterna på ett kontor och lyssnade på sövande mummel mummel...

...efter hundra timmar gick vi till nästa rum. När jag såg den här kärran kom jag på att vårt åk är så ini nordens lortigt alltid. Vi byter till oss den här rena, vita bilen så får dom behålla vår lerinpackade i stället, kom jag på då! Så då gjorde vi det.

Fast ska det stå bokstäver på nya bilen ska det stå Arlos Kärra eller nåt sånt tufft i stället, sa jag bestämt ifrån. Så dom får sudda bilen först! Men då sa dom att vrålåken finns utan text men då får vi vänta några veckor innan byteshandeln. 

När jag ändå var i stan ville jag kolla hur andra fordon beter sig och ser ut. Men det var stillestånd. 

När ändå bilintresset var på topp passade vi på att köra lite rally på skoj.
Det lackar mot advent, så julpyssel stod på schemat i kväll. Jag pysslade fram konfettin.
Nån tipsade matten om att trä påslakan över bian. Taskigt lösning tycker jag. Det är ju hur knepigt som helst att gräva hål nu.
I min frustration över påslakanet gick jag lite överstyr. Då blev det rena rama kalabaliken. Hehehe.