ARLOS BLOGG

ARLOS BLOGG

onsdag 14 maj 2014

Tack.

Matten, hussen, lill-matten och jag vill tacka er för alla fina trösteord och kramar både här och på fejjan. 

Vi saknar förstås Alf supermycket och det har blivit märkligt tyst hemma, för Alf var en pratsam kompis.

Inte bara en pratsam kompis, han var ju min allra bästa kompis.

Sexton ini norden fina år fick han gå som han ville här i Julita och käka möss och slåss lite med andra katter. Sånt trivdes han med.

Nu måste vi fortsätta våra liv utan Alf...

...för sån är ordningen här i livet.

9 kommentarer:

  1. Jag saknar också Alf. Fast jag aldrig träffat honom. Hur ska det då inte vara för er... Kram igen.
    /Kerstin, Pingu, Wilbur, Spirou o Linus

    SvaraRadera
  2. Alf verkar ha gillat dig riktigt mycket så du förgyllde verkligen hans liv genom att flytta in på Granbacken. Han var ganska nere sedan din änglabrorsa hade gått över regnbågsbron. Jag voffade lite på honom när jag var och hälsade på men han uppskattade inte riktigt min invit. Jag är ju inte så van vid katter... Kramis!

    SvaraRadera
  3. Ja OJ så tyst det måste vara hos er!
    Han var verkligen en fin kisse och superbrorsa din Alf.
    Jag hoppas nu att du kanske får en ny kattkompis. (Med tiden! ) Annars kanske du får ännu mindre kompisar..... Små typer med stora framtänder :)
    (Jag gissar, efter hur jag hade det på landet, att Alf inte bara var gullig o kul utan också gjorde en massa nytta nämligen :D )
    PUSS på dig gulling!
    Eva m Assar, Simon o Petrus
    (som inte orkar logga in i mailen, därför anonymt :) )

    SvaraRadera
  4. Ja, precis så är det, man mister någon, men ändå går livet vidare. Men visst saknar man. Jag försökte få matte att öppna dörren och släppa in Petrus, fast jag ju till och med sett honom ta steget över till Regnbågsbron. Men så småningom förstod jag ju att han inte skulle komma hem mer. Fast en alldeles speciell vän, det var han. Precis som Alf, din bästa kompis.
    Kasper

    SvaraRadera
  5. Och så fina minnen som Alf lämnar ...

    SvaraRadera
  6. Så sorgligt. Förstår att Alf är saknad.

    SvaraRadera
  7. Det är klart att man saknar sin bästa vän. Och vi som läser din blogg saknar också fina Alf.

    SvaraRadera
  8. Du är så klok Arlo, tur att din matte har dig :)

    SvaraRadera