Arlos trickskola. Del 1och 2. Knut och cirkussäl.

Nu ska er entertainer Arlo lära er ett knep och knåp. Först tar man en fläta...

...ungefär en sån här...den är lagom på alla sätt och vis.

Nästa grej att göra är att starta den...

...vroooom vrooomm...

...kallstart...

När både flätan och man själv är uppvärmda börjar själva knepet.

Värsta bästa partytricket...

...att knyta knut på sig själv...

...hehehehehehe...

Kolla noga hur jag gör.

Det är ini baljan skoj...

...och inte gjort i en handvändning.

Det blir att åla...

...kråla...

...och åma sig...

...och har man otur och flätan är defekt...

...så blir det ingen knut till slut...

...men man hade i alla fall jordens kuligt när man försökte.

Ingen orkar väl kolla, men här är långfilm från i kväll. Snart kan jag få jobb som cirkussäl, för nu kan jag vinka på bollen, fast än kan jag inte applådera mig själv. Jag jobbar på det.

Grattisdopp i Lake Loke.

Plingelingeling plingade fånen i morse: Loke här, vill du hänga med mig idag? Coolt, svarade jag svalt fast jag bubblade av glädje inombords. Så satte jag mig och väntade på att klockan skulle bli hundra eller nåt när vi skulle träffas. Det var lååååångt till klockan hundra. 

Så var det till slut dags att dra till mötesplatsen. Häng med vetja!

Här gick jag...

...och här...

...och  när jag kom fram hit...då hörde jag allt att väntan var över...

...för mitt i terrängen kom min bästa Loke i full karriär. Då blev vi som tosiga.

Loke hade tagit med sig en extra lill-husse idag. Så det var ju bra.

Vet du en sak, mumlade Loke med munnen full av tjockpinne. Näää, mumlade jag tillbaks. Det är min födelsedag idag, mumlade Loke igen. VA? utbrast jag och tappade pinnen i pur förvåning.

Johorå, så var det. Nollkoll hade jag. Grattis bästisen, vad önskar du dig, förhörde jag mig förstås. En insjö kanske?

Japp, det var precis vad Loke ville ha. så då fick han det. 

Vi döpte den till Lake Loke.

Och så badade vi av hjärtans lust.

Loke fyllde gubbe...två år.

Men han är pigg för sin ålder.

Lite som en storebrorsa.

Älskar min gamla gaggiga storebrorsa.

Sen hade vi inte badat på flera minuter, kom vi på...

...men det spelade ingen roll, för alla diken var fyllda till bredden idag.

Det är kul med Julita för huxflux är det vinter... 

...och bakom nästa krök hokuspokus är det vår och myrorna kutar omkring och pysslar.

Efter två timmar skulle vi gå skilda vägar, födelsedagshunden och jag. Det var trist. På hemvägen plaskade jag håglöst i Lake Loke...

...och tänk det var inte alls skoj som när vi var två om det.

Så jag knallade på hemåt och tänkte på att jag gett värsta bästa kompispresenten till Loke på tvåårsdagen: Arlobus.
Sen åt jag norsk fisk och sov till klockan sex.

Norpat.

Jag tänkte som så att kanske ni undrar hur mitt underrede ser ut.  Så då kan ni kolla här. 

Annars kan jag berätta att jag lyckades sno mattens vante efter långpromenaden i morse.

Det är inte superlätt...

....för hon håller hårt i vantarna...

...gillar inte att få tillbaka dom blöta...

...och naggade....

...och liksom svampiga.

Det händer...

...att jag liksom fibblar runt med fingrarna så fodret inte hittar in i rätt finger sen...

...det gillar inte matten.

Men huvudsaken...

...är väl att jag har skoj.

Som så här.

Ja, ni ser själva vilket tivoli livet blir med en norpad vante.

Sen tog matten bilen och åkte till tråkjobbet för sista gången nånsin på en söndag. Så det var ju bra,